2011 – Svensk-Polska Samfundet fyller 85 år

Svensk-Polska Samfundet tillkom som ett resultat av ett kontaktskapande arbete grundat på ett kulturellt intresse för och en känslogemenskap med Polens folk under första världskriget. Det tog dock ytterligare ett antal år innan den ursprungliga Svensk-Polska föreningen i Stockholm bildades 1926, som sedermera ombildades till dagens samfund. I den första styrelsen ingick på den tiden många kända svenskar som t ex professor Nils Wohlin, författarinnan Marika Stjernstedt och generalkonsul Torsten Kreuger.


Polsk-Svenska föreningen/Samfundet

Samma år, 1926, bildades det också en polsk-svensk förening i Polen lokaliserad till Warszawa. Även den föreningen har genom tillkomsten av flera lokala föreningar samlats i ett förbund. Verksamheten pågår ännu idag, huvudsakligen i Warszawa och Wroclaw. Våra gratulationer går därför också till vår systerorganisation i Polen detta gemensamma jubileumsår.

Verksamheten beskrivs i vår Minnesbok
Sedan bildandet har nu åttiofem år passerat och mycket har ju hänt under alla dessa år. Såväl det svenska som det polska samhället har förändrats och utvecklats undre tider av varierande dramatik och vedermödor. Krigens förstörelse, folkförföljelser och ofrihet har för lång tid satt sina djupa spår hos det polska folket. För svenskt vidkommande har vi lyckligtvis undgått sådana fasor och våra umbäranden får betraktas som små i ett jämförande perspektiv. Men det har då också betytt att Sverige och Sveriges folk kunnat bistå och haft en uppskattad närvaro för polackerna på olika sätt under de gångna åren.

Intresset för och stödet till Polen och dess folk har oavsett kriser och skeenden funnits i Sverige. Många, både samhälleliga och frivilliga, insatser har varit legio under alla tider. Många har djupt känt och praktiskt arbetat för de drabbade under tider av ofrihet och förtryck. Vad som uträttats av Samfundet/föreningarna och dess medlemmar under olika tider beskrivs i den Minnesbok som utgavs 2010.

Samfundet täckte hela Sverige
1976 då intresset för Polen var som störst ombildades föreningen till ett Samfund i vilket Stockholmsföreningen och nio ytterligare föreningar ingick. Samfundet täckte då hela Sverige. Verksamheten varierade dock väldigt i de olika föreningarna och tyvärr redan på 1980-talet föll flera i träda för att senare upphöra i brist på engagerade människor och reell verksamhet.

Samfundet utvidgas
Inför 2000-talet fanns enbart tre föreningar kvar med verksamhet, Stockholms-, Skåne-, och Blekingeföreningen. En åldrande medlemskader, föreningslivets utveckling och naturligtvis våra respektive samhällens utveckling är bl a några betydelsefulla orsaker till detta. Därtill har också Polens frigörelse, inträde i såväl Nato som EU med tillhörande ekonomisk utveckling varit avgörande faktorer för en förändrad inriktning av föreningarnas verksamhet.

Men redan något år in på det nya seklet fann vi allt oftare tecken på att Polen, det polska samhället med dess kultur och själ fortfarande är intressant i Sverige. Det gällde “bara” för medlemmar/föreningar fånga upp intresset och lotsa människorna in i vår gemenskap. Konkurrensen om människors tid är knivskarp samtidigt som de ideellt arbetande stadigt minskar i antal. I sanning en tuff utmaning. Men resultat har också nåtts. Idag är vi sju föreningar genom tillkomsten av Göteborgs-, Uppsalas-, Gotlands och nu senast Västmanlandsföreningen. Deras verksamhet varierar naturligtvis, styrd av de förutsättningar som finns lokalt, men i sin egna form mycket uppskattad.

Samfundet och framtiden
Den senare tidens utveckling ger oss gott hopp om framtiden. Vi konstaterar att intresset för de värden och mål Samfundet med dess föreningar står för är intressanta för många. Grannländerna vid Östersjön har alla skäl att utbyta idéer och erfarenheter och samarbeta inom olika områden t ex miljö och energi.

Därför tror jag fast på en framtid för Samfundet, på våra föreningars arbete, på våra goda relationer med Polen och jag ser fram mot nästa jubileum dvs att hylla de nittio. Ett stort tack till föreningarna och dess medlemmar för era goda insatser under de gångna åren och jag önskar er alla lycka till med det fortsatta arbetet kommande år.

Hans Bjernby

Den humanitära hjälpen till Polen 1982-85

Vår styrelseledamot Tor Johanson, som under krigstillståndets dagar för Internationella Röda Korset var med och organiserade den internationella hjälpen till och i Polen. I samband med att vandringsutställningen Vägar till Friheten-Med Solidaritet till Europa visades hösten 2007 publicerade han med stöd av Polska Institutet några minnesbilder från sin verksamhet i Polen:

DEN HUMANITÄRA HJÄLPEN TILL POLEN 1982-1985. Återblickar och personliga minnen berättade av Tor Johanson.

Svensk-Polska Samfundets kulturpris 2008

Samfundets kulturpris utdelat till Gunilla Lindberg på Polens generalkonsulat i Malmö

Snensk_polska samfundetVid en stor högtidlighet med anledning av Polens konstitutionsdag den 3 maj, utdelades Svensk-Polska Samfundets kulturpris för 2008 till redaktören för Svensk-Polsk Bulletin Gunilla Lindberg. Priset, en unik bronsstatyett, delades ut av Samfundets vice ordförande Karin Maltestam.

– Bulletinen är i högsta grad ett lagarbete som många bidrar till. Det sade Gunilla Lindberg, redaktör för Svensk-Polsk Bulletin, när hon i kretsen av Skåneföreningens styrelse tog emot Svensk-Polska Samfundets Kulturpris 2008 för just arbetet med Bulletinen.

– Inte minst Karin och Jan Maltestam, som dels rapporterar från Blekingeföreningen och dels bidrar med artiklar och bilder av mer allmänt slag. De har dessutom fixat annonser och hela distributionen, sade Gunilla Lindberg.

Andra som ofta medverkat i Bulletinen på ideell basis är Sigge Fedyk, som skriver från Wroclaw, och Gunnel Arbin som med stor kunskap skrivit artiklar i skilda ämnen. Även Tor Johanson har bidragit med artiklar och distributionshjälp. Ständig samarbetspartner har Bo Bergman varit, särskilt som professionell korrekturläsare.

Evenemanget inleddes med polska och svenska nationalsångerna varefter generalkonsul Jaroslaw Lasinski talade kort om den radikalt demokratiska konstitution som utarbetades i Polen till den 3 maj 1791 – och som är anledningen till att den polska nationaldagen firas just den 3 maj.

Kulturpriset överlämnades av Karin Maltestam, vice ordförande i Samfundet och ordförande i Blekingeföreningen. Hon gjorde en fyllig och intressant presentation av Samfundet och överräckte sedan den statyett, som professor Jerzy Nowakowski i Kraków skapat för Samfundet, samt ett diplom.

Som avslutning spelades ett par stycken av Chopin och därefter serverades en magnifik buffé. Skåneföreningens ordförande Kent Larsson hade varit förutseende nog att ta med sig ett 25-tal Bulletiner, och de gick snabbt åt.

 

Samfundets vice ordförande Karin Maltestam, Kulturpristagaren Gunilla Lindberg och generalkonsul Jaroslaw Lasinski vid utdelningen av Svensk-Polska Samfundets kulturpris på generalkonsulatet i Malmö.

Foto: Jan Maltestam.


 

Samfundets ordföranden genom åren

 

1926-28 Professor och statsråd Nils Wohlin
1928-31 Professor Gustaf Kobb
1931-37 Överste Axel von Arbin
1937-46 General Oscar Nygren
1946-52 Stadsfullmäktiges ordförande Carl Albert Anderson
1952-54 Stockholmsmässans direktör Börje Claesson
1954-59 LO:s vice ordförande Einar Norrman
1959-74 Överläkare Harry Neumüller
1974-79 Direktör Georg B Mazur
1979-87 Regeringsråd Gustaf Petrén
1987-97 Riksdagsman Ivar Virgin
1997-2001 Kulturråd Mika Larsson
2001-14 Överste Hans Bjernby
2014- Civilingenjör Peter Eklund

Svensk-Polska Samfundet fyller 80 år

Samfundets ordförande Hans Bjernby ser tillbaka på 80 års verksamhet
(Infördes i Svensk-Polsk Bulletin 1/2006)

När Svensk-Polska Samfundet bildades 1926 hade Polen bara upplevt några få år som självständig nation. Andra världskriget drabbade polackerna hårt, men det svenska intresset för grannlandets kultur har hela tiden hållits levande. I och med 90-talet har landet stadigt gått framåt.

1926 bildades också en broderorganisation i Polen och båda samfunden har haft som sin ledstjärna att utveckla relationerna mellan länderna.

Vårt Samfund fyller 80 år i år, en ansenlig ålder även för en förening. Under dessa åtta decennier har mycket hänt i världen, i Sverige och i synnerhet i Polen. Det skulle ta lång tid att gå in på alla händelser som utgjort bakgrund för våra länders respektive utveckling. Jag begränsar mig därför till en mer allmän betraktelse och i övrigt hänvisar till en kommande minnesbok över Samfundets och dess föreningars verksamhet under de gångna 80 åren. Minnesboken planeras utkomma under hösten för att också kunna ta med något från jubileumsårets verksamhet.

Starkt intresse för kulturutbyte
År 1926 bildades den Svensk-Polska föreningen, sedermera Samfundet, i ett läge då Polen endast upplevt några år som självständig nation och fortsatt befann sig i sökande efter sina nya former. Tankarna hade funnits tidigare men först efter första världskrigets slut gavs de reella möjligheterna att skapa en ny organisation med huvudsyfte att stärka och utveckla de kulturella förbindelserna mellan de två länderna. Även Sverige var vid den tiden politiskt och ekonomiskt instabilt, men intresset för Polens kultur var mycket levande.
Båda länderna har sedan dess gått olika vägar med högst växlande öden. För Polens del betydligt mer dramatiska för att inte säga ödesdigra. De nu aktuella 80 åren inleddes med den ljusa mellankrigstiden som dock förbyttes i de mörka tiderna under andra världskriget och ofriheten och förtrycket under lång tid därefter. Först med 90-talets nyvunna frihet har Polen tillåtits vandra fram i den europeiska gemenskapen, ständigt växande i social och ekonomisk styrka.

Ledstjärna i Sverige och Polen
Det bör nämnas att en broderorganisation i Polen bildades samtidigt 1926. Båda organisationerna finns alltså kvar idag, vilket säger en hel del om hållfastheten i de idéer och värden som föreningarna utgår ifrån i sin verksamhet. Under alla dessa tiders skiftningar har således vårt Samfund med sina föreningar, liksom sina polska motsvarigheter, hållit en rak kurs och som ledstjärna för sitt arbete haft en strävan att utveckla och stärka relationerna mellan våra länder. Det har bl a inneburit betydande svenska humanitära insatser, i synnerhet under de svåra krigsåren 1939-1945, underlättande av handelsutbyte och ett stort kontaktskapande kulturellt utbyte. Många hjälpinsatser kan redovisas från orter över hela landet.

Eldsjälar att beundra
Det avgörande arbetet över gränserna har oftast utförts av medlemmarna i lokala föreningar besjälade av en beundransvärd vilja att hjälpa andra utsatta människor. Det är alla dessa eldsjälar som givit den stora bredd vi haft i vår verksamhet. Mycket idogt och beundransvärt arbete har således utförts i Samfundets namn. Relationerna mellan våra länder har successivt utvecklats, men varit särskilt starka under år då Polen lidit under förtryck och umbäranden.

Växande möjligheter
Förutsättningarna för vår verksamhet har från 90-talet förändrats betydligt. Dels har det fria Polen börjat sin snabba marsch mot ett modernt och rikare samhälle med växande möjligheter att samarbeta över gränserna på lika villkor. För vår del drabbades vi av viss samhällelig stagnation redan i slutet på 80-talet som påverkade förutsättningarna för gemene man.
I föreningsverksamheten uppstod en mycket märkbar konkurrens om de personer som arbetar på ideell grund. Det har också påverkat vårt Samfund genom minskat medlemsantal och därmed färre aktiva föreningar. Intresset för Polen med dess kultur, turism, handel har dock funnits hela tiden och glädjande tecken finns om att intresset är under starkt ökande t ex i Göteborg och Uppsala där de ”nygamla” föreningarna genomför verksamhet under 2006.

Samfundets plats i framtiden
Jag finner då att, fast det nu råder andra och bättre tider i våra länder är det fortsatt viktigt att tillgodose behoven av goda relationer på många områden mellan de båda grannländerna vid Östersjön. Intresset för Polen är stort, det gäller att tillvarata och kanalisera intresset till vår organisation. I det arbetet har vi numera stor hjälp av den nya medlemstidningen Svensk-Polsk Bulletin och vår hemsida på internet.

Enligt min mening finns det således en uppgift för våra föreningar i vårt samfund, en uppgift som vilar på en opolitisk grund, inrymmer gemensamma värden och har klara mål för verksamheten. Vi har en bra plattform att stå på inför framtiden. I den fasta förvissningen lyckönskar jag Samfundet, föreningarna och alla våra medlemmar till ett bra utfört arbete under de gångna 80 åren och önskar er alla ett stort lycka till i det fortsatta arbetet.

Hans Bjernby